Sidor

söndag 12 februari 2023

Våraning

Nä vår är det inte, men man kan väl ana våren , lite lite grand, när blommor börjar titta upp ur jorden. 
Tack lilla söta snödroppe. Du är efterlängtad. 


Och så kom den där första dagen när längtan att snygga till i vår förut så vintriga trädgård infann sig. 
På med varma kläder. Var är räfsorna ? Och ut i solskenet. 


Och med en arbetsledare på plats blev det riktigt fint runt huset.


Men alla dagar är inte så här soliga. Då tar vi gärna bilen och åker en sväng. Det finns mycket i vår omgivning att hämta in glädjeämnen hos. 

Undrar ni vad detta är ???? 


Såklart, om ni tittar mycket noga ser ni att det är ljusvekar. Nä, vi har inte stöpt egna ljus nu. Istället körde vi till en ljusfabrik några mil hemifrån .

Och där handlar det inte om små ljusförpackningar , utan 

STORA ,

 välfyllda lådor  av . . . . . . 


. . . .  t.ex fina Christinaljus i olika färger. 


PLOCKA   PLOCKA    PLOCKA

Här är det lätt att "gå bananas" och man måste försöka hålla tillbaka "villha" lite grand. Alla ljus är ju så vackra. 
Och just den här tiden är tända ljus hemma ett dagligt inslag.

Ett blåbärsljus i en passande Gabrielstake , det är en 10poängare. Inte sant  ?


Om man dessutom kombinerar med en stickning så höjs poängen. 

Nu är mitt julklappsgarn förvandlat till en skön tröja , i härliga färger.
 Ja inte med simsalabim, för det kräver ju lite jobb . men så roligt jobb. 
Jag har stickat mönstret på eget gehör med de förutsättningar av olika färger jag hade.


Och vilket skönt garn . Det tackar jag för. "Shetland mist chunky" från Jarol.
Nu är precis rätt årstid att njuta av en sådan tröja. 

Och även rätt tid att njuta av tulpaner. De här är butiksköpta  men. . .  . 

   
 . . . jag längtar efter att få hamna i  en trädgård som har självplock av tulpaner. 

Jag vet . . . .  det är inte riktigt dags än,  men snart så !!!



söndag 5 februari 2023

Nu e´de´ vitt igen

Nu e´ de´´ vitt ute igen. Och kallt. 
 Okej . . .  det är bara början av februari, men förra veckan var det grönt på marken och man fick lite , ja bara lite aning om vår. 


Domherrarna har invaderat vår fågelrestaurang. De samsas väl med talgoxar, blåmesar och andra småfåglar. men när nötskrikan dimper ner då flyr alla småfåglar upp i träd och buskar. 

 Full fart !!!!!



Kommer OZKAR ut så flyger alla fåglar sin kos. 
De vet ju inte hur snäll han är, sötnosen. 
Men han är ju STOR. 


STOR är ju också vår fasantupp. Han borde snart få ett namn. 
Han tillhör ju familjen. Vi säger bara "den store" för då vet Ozkar vem det är. 
Och vet också varför husse går ut med fröhinken. 


Det är lite kiv mellan mellan den Store, koltrastarna och nötskrikorna. De är inte alltid vänner utan kör bort varandra. De behöver inte det, för vi ser till att alla får "mat". 
Sådeså !!!

Ja ni hör att vi har en storfamilj här utanför knuten. men så är det väl när man bor på landet. Det tillhör.

När jag såg de gröna gräsmattorna för några dagar sedan kunde jag inte låta bli att ta fram mina fröpåsar. Nu är det ju så att några var flera år gamla, så jag sparade inte dem. Det blir till att gå till blomsterhandeln och kolla . ja inte bara kolla förstås. Jag har väl aldrig gått ut från en sådan butik utan ett gäng fröpåsar i en kasse. Vi får se vad det blir för sorter i år. 


Nu ska ni få se vilka solnedgångar vi har här. Inte varje kväll, men dåochdå. 



Visst är det vackert !

Vi njuter av det. . . . . . så länge .