Sidor

fredag 11 november 2022

Vart är jag på väg ?

Ja, vart är jag på väg tror ni .
Många av er känner säkert igen vyn på bilden , eller hur ?


 Just det ja !!!
Bron är Ölandsbron och jag är på väg till Öland med mina kompisar i stickcafeét.

 
Mitt på Öland ligger alvaret , som är det karga , annorlunda naturområdet på stora delar av ön . Det är inte kargt på ett negativt sätt. För här blomstrar det för fullt med bl.a.orkide´er  när det är deras årstid. Fyndigt att ge namn åt denna garnaffär efter platsen den ligger på. Och inne i garnaffären var det långt ifrån kargt. 
Man blev sååå imponerad.


GARN GARN GARN . . . . . . .. . 

Vackra garner i långa rader , från golv till tak. Det var bara att "ta in" den ena hyllan efter den andra  och bara njuta. 


Öland är ganska folktomt så här en novemberdag. Det är långt ifrån hur det ser ut en sommardag. Många lockas till denna vackra ö med rätta. 

På Gårdby cafe´ gjorde vi stopp för en fantastisk lunchmacka. 


Och här finns inte bara goá mackor utan även en hel del hantverk och pynt. 

Den här stjärnan av naturmaterial får symbolisera dagens utfärd.


En riktigt trevlig dag som hade stjärnstatus. 

4 kommentarer:

Mamma C sa...

Vilken härlig och mysig utflykt du varit på.
Ha en härlig och fin helg.
Carin

Bibbis blandning sa...

Vilken mysig utflykt. Härligt att gå i nya garnaffärer och botanisera. Det gillar jag.
Jag känner att jag har varit lite för mycket hemma och skulle också behöva ut på grönbete en sväng.
Jag får fiffilura på det.
Ha det så bra som du bara kan och var rädd om dig.

Eva Sundström sa...

Låter som en bra utflykt. Själv försöker jag hålla mig borta från garnaffärer just nu men det suger!

Hantverkarglädje sa...

Ja där hade ni minsann en trevlig dag. Det kunde vi behöva så väl efter värsta pandemitiden. Bäst att ta vara på alla trevligheter som finns vare sig det ökar i garnlådorna eller annat påfyllnad. Goa mackor är ju inget man tackar nej till heller. Och tänka sig, den bron har även jag åkt över en gång men det är himla länge sen fast egentligen tycker jag inte det men räknar jag åren är det länge. borde vara ca 40 år sen. Usch, låter som om jag är 100 men dit har jag en bit ännu. Pojkarna var små vid den tiden och vi var på bilresa till Öland och sen Skara sommarland. Vi tältade i Skara och där var så torrt att vi knappt fick ner tältpinnarna sen blåste det så himla och solen sken så vi brände oss alla i ansiktet. På natten var vi granne med en finsktalande pappa med två barn som också tältade. De fick antagligen för kallt så han satte igång sin bil och höll oss vaken hela natten. Ganska trevligt "hm hm" när vi skulle spendera dagen på sommarland. Blev långt det här men tankarna yrde iväg tack vare Ölandsbron.