Får man se ut hur som helst ???

Det är alltid spännande att ta upp morötter.  När de ser ut så här , då blir man full i skratt. Eller hur ?? 

Det ni ser är en vanlig orange morot och en mörkröd . 

Jag har köpt frön med olika färger , men FORMEN !!!!!!

Skogens röda guld har förvandlats till lingonsylt. Jag använde 2 kg till dessa burkar. 

Receptet jag använder är pålitligt, så vill ni se det kommer det   H Ä R !

Efter förra veckans högsommarväder ser man nu att hösten är i annalkande. Regnskurarna har avlöst varandra och faktiskt kändes det skönt med lite regn. Bladen från björkarna på vår tomt har börjat dala så smått och sommarkrukorna har gett upp.

Det har därför blivit lite innepyssel den här veckan. 

Ni har sett dem förut ......mina ljuspåsar. Jag gör ofta nya för det är en så bra gå-bortspresent. 

Mastodontarbetet med att sy ihop de virkade blommorna har också börjat. Det kommer att bli en härlig och glad filt ser jag redan efter fyra rader. 

Servettdecoupage blev ju en favorit efter besök hos PetterCarins blogg för ganska länge sedan nu. Många vackra motiv kan man hitta på servetter. Ett höstkort blev det. 

Även flyttfåglarna börjar rusta sig för sin långa färd till varmare länder. I tidigare inlägg visade jag hur svanarna ligger i beredskap i vår vik. 

Nu ska ni få höra berättelsen om den tropiska gröntofsen som just vid denna tid råkade bli påkörd av en bil.

Som tur var tog lille Stefan hand om henne, lindade den skadade vingen och köpte mat i djuraffären .

I en bok läste Stefan att fågeln, som han döpte till Stina, var en tropisk gröntofs.

" Du borde vara söderut nu, annars kan du dö av köld" sa Stefan.

 Dagarna gick, Stinas vinge läkte och höstlöven föll.

"Stina äter inte" ,sa mamma, "du måste släppa ut henne ". Stefan ville inte. "Jag är hennes vän" sa han.

Nästa dag fick Stefan se ett träd som var alldeles grönt mitt bland alla träd som börjat tappa sina blad.

 När han gick ut fick han se att hela trädet var fullt av gröna fåglar, precis sådana som Stina.

 Varje dag följde de efter Stefan till skolan och satt utanför fönstret varje natt.

Det blev kallare. Fåglarna stannade. Stefan försökte prata med dem, skrämma dem, men de satt kvar.

 En dag fick Stefan höra att snön var på väg. När han tittade ut på trädet höll gröntofsarna på att bli blåa av kölden.

"Era dumma fåglar" skrek Stefan .Stina tittade sorgset ut på fågelträdet.  Just då föll den första snöflingan och Stefan visste vad han till slut måste göra.

Han måste mot sin vilja öppna fönstret . . .  och. . . . .

Nu får du fundera ut hur den här berättelsen slutade.

?

 I nästa inlägg återkommer jag med slutet.

Huset bakom lindarna  gav mig inspiration till att ge er denna berättelse.